Det svåraste är, när man är själv i stallet (vilket jag är oftast), att ta foton. Armani är en relativt asocial häst medan malva helst ska sitta i knäet. Svår kombination när man ska ta foton, haha..
Här är min Malva som, som vanligt, kommer och möter mig. Det är härligt med henne för hon blir alltid lika lycklig när man kommer. Oftast står hon redan vid grinden när hon hör att jag har kommit upp till stallet, kan tro att det gör mig glad!
Här kommer min Armani gående. Alltid lika skitig, men det betyder väl att man rullar sig, är nöjd med tillvaron och mår bra både fysiskt och psykiskt. Det värmer extra mycket i mitt hjärta när han kommer och möter mig eftersom det inte är riktigt hans grej, fast mer och mer faktiskt. Kanske är det Malva som har lärt honom att det kan vara mysigt att snacka med matte ibland?
Ett litet bus-öga skymtar fram under luggen. Och bus är denna lilla dams specialitet ;)
Här står min kloka gamle vän och blickar ut över markerna, håller nog lite extra koll på de andra hästarna i de andra hagarna. Inte mycket som stressar upp denna man, han är, som synes, lugn och avslappnad och allmänt nöjd. Precis så jag vill ha mina djur!
4 kommentarer:
Inte mycket som stressar upp armani? Jag har fått för mig att han är vild och galen och jag är lite rädd för han... Hur har jag fått för mig det ? Fina bilder annars :)
Vilka dina sommarbilder på hästarna. Tänk så olika det är med det sociala.
Våra är som plåsterlappar när man kommer, de älskar sin matte på alla sätt och vis men är nog så väluppfostrade för att inte börja bråka ;0)
~Livet i byn
Nog är det ju så som du säger, kärlek kan visas på så många andra sätt.
~Livet i byn
Mm tycker jag med, längesen vi träffades ju! Jag har inget inbokat nästa helg vad jag vet, så e du sugen på att hitta på nåt så hör av dig!
Skicka en kommentar