Hästarna är som balsam för själen

Jag tog mig ut till hästarna tillsammans med Yda ikväll. Jag behövde det för mitt fruktansvärda humör, min huvudvärk och för alla tankar som surrade i huvudet. När jag väl kom ut, fick snusa häst, dra fingrarna genom hästarnas manar och blåsa luft i deras näsborrar och få tillbaks en varmt andetag mot kinden - då mår jag nog som allra bäst. De är där jag hör hemma och kan må riktigt bra.
Är där mer sällan nu med tanke på Milton, men det ska bli lite ändring på det. Jag måste få komma igång nu med mina hästar, de behöver mig också. Speciellt min lilla flicka. Hon hade blivit riktigt fin, det lade jag märke till idag och jag är mycket stolt över henne, hur hon er ut och hur hennes lynne artar sig - hon blir bara bättre och bättre hela tiden, och snyggare och snyggare!
Min fina Armani är nog i mångas ögon ganska alldaglig och kanske lite tråkig. Och ja, det ser han nog ut att vara också, det måste nog även jag erkänna. Men väl under ryttare och i rätt form in action på en dressyrbana, då är han vass och är ruskigt snygg och rör sig fantastiskt!

Ja, jag tycker om att skryta över mina hästar. De är mina stoltheter och ögonstenar och jag berättar gärna om dem och visar upp dem!
När jag väl sa hejdå till mina hästar ikväll, så hade jag ett underbart lugn i kroppen och kände att jag verkligen mådde riktigt bra. Imorgon ska jag och Armani ut på ridtur med Jennie och hennes Nemo. Det är ända sedan i vintras som vi senast red tillsammans och vi har nog alla fyra längtat efter detta. Hästarna är lika bra kompisar som jag och Jennie, vilket är fantastiskt roligt! Jag längtar tills imorgon!

Fick två härliga kommentarer i förra inlägget om mina foton och gud vad de förgyllde min kväll - jag tackar så hemskt mycket och sträcker lite extra på mig!! Den ena kommentaren var från "anonym" och jag blev allt nyfiken på vem denna anonym kan vara ;)

Nej, nu ska vi hålla natt här hemma, Milton sover sedan en timme tillbaks. Får se hur det går inatt. Sov gott, kram på er!