Jag har två underbara vänner.....

....som betyder så oerhört mycket för mig.
Tilda har tagit dessa två bilderna och jag bara älskar dem. Man kan, enligt mig, se så mycket i hästens ögon och därför tilltalar bilderna mig massor.

Min fina Armani.. Han är bäst helt enkelt. Första hästen är nog alltid något speciellt. Och helt klart är denne man speciell, man måste jobba för att bli hans vän, och även jobba för att behålla honom som vän. Med honom känner jag mig alltid trygg, vi känner ju varandra så väl efter alla dessa år tillsammans.
Det skär i mig nu när jag inte kan rida alls. Just nu anser han inte att jag är en bra vän, han vänder mig ryggen och vill inte alls vara där jag är. Han förstår ju inte varför jag inte kan rida och göra roliga saker med just honom nu..
Tittar man in i hans öga på bilden, så ser man en trygg häst, med mycket tankar och funderingar. Han vill mycket, kan mycket och ska få göra mycket för att vara lycklig. Och det är min skyldighet att ge honom det.



Nästa foto är på min lilla Malva. Man brukar säga att inget stall är komplett utan en shetlandsponny, det stämmer vill jag lova. En shettis ger så mycket och tar lika mycket tillbaks. Malva är en smart, tuff och bestämd dam med mycket åsikter. Samtidigt är hon kärleksfull, vill vara nära och vill vara omtyckt.
Även min lilla häst kräver sin beskärda del av motion och sällskap, och även här gör det ont i mig att jag inte kan ge henne den motion hon kräver just nu... Jag hoppas dock snart att jag är fit fot figt igen och kan ta mig an min lilla docka. Även med denna häst, är det min skyldighet att se till så att hon mår bra och får det hon kräver, det är min skyldighet att se tilll så att hon är lycklig.
Under all denna lugg döljer sig två ögon. Ögonen är livfulla och innehåller mycket bus! Hon har hela livet framför sig och tar in så mycket hon kan med blicken - hon har massor kvar att lära och vill så gärna lära sig allt.
det ska bli fantastiskt roligt att få följa denna flicka genom livet, även hon är ju bäst.


Tänk att jag har fått turen att få två så speciella hästar i min närhet. Och dessutom två så olika!
Armani, som är en äkta häst, man kan inte bara gå fram och göra vad man vill med honom. Han vill gärna ha närhet, men lite på avstånd. Jag får gärna vara vid honom, men inte över honom.
Malva, är den häst som bara älskar all form av närhet. Vad man än gör med henne så njuter hon av uppmärksamheten i fulla drag. Helst vill hon sitta i knät, om hon får bestämma.

Det är inte mycket just nu i mitt liv som kretsar runt mina hästar. Mitt liv just nu består av den kommande bebisen, renovering, hund och hemmet. Jag vill inte ha det riktigt så, utan vill självklart att mina hästar ska få vara en del av mitt liv, precis som innan. Det kommer igen, det vet jag för det ska jag se till. Jag ska börja rida igen efter förlossningen och Malva ska köras in och jag ska köpa en vagn åt henne till sommaren, jag längtar så kan ni tro!

Därför ville jag att hela detta inlägg endast skulle röra mina två änglar i stallet, där jag söker min tillflykt och där jag har min terapi. Fler sådana här inlägg kommer säkert. För er som inte är intresserade, trist! Min blogg handlar ju om mitt liv, och hästarna är så viktiga för mig och har varit en del av mig under i princip hela mitt liv.

Ha en härlig dag mina vänner, nu ska jag köra till hästarna och pyssla om dem riktigt ordentligt, det är de värda. Kram